Att skaffa sig en tydlig överblick kring arbetsmiljösituationen är svårt för IF Metall, med 317 000 medlemmar på 11 500 arbetsplatser i vitt skilda branscher och industrier.

Men arbetet med arbetsmiljö är i dag av högsta prioritet. Under 80-talet talade man inom Metall om ”det goda arbetet”, medan Industrifacket använde sig av ”det utvecklande arbetet”. Sedan sammanslagningen till IF Metall 2006 har man börjat använda sig av begreppet ”det hållbara arbetet”, vilket underlättat ett långsiktigt fokus på arbetsplatsens utveckling och de förebyggande arbetsmiljöfrågorna.

Monotont arbete sliter

Bland annat poängterar man i skriften Hållbart arbete vikten av att söka undvika belastningsskador inom industrin. Det monotona och tunga arbetet är vanligt förekommande, men bör inte överskrida 75 procent av arbetstiden, menar IF Metall.

”En arbetsorganisation där de anställda får fler arbetsuppgifter att växla emellan är ett kraftfullt verktyg för bättre arbetsmiljö. Det är ett verktyg vi måste använda! En industriarbetare ska kunna påverka det egna arbetet. En industriarbetare ska kunna ta korta pauser i arbetet. En industriarbetare ska inte behöva riskera att kroppen slits ut.”

Men möjligheten att påverka sina arbetsuppgifter är inte alltid självklar. Lea Skånberg är chef på Arbetslivsenheten inom IF Metall. Hon menar att det inom belastningsskador vilar en jämställdhetsproblematik.

− Belastningsskador är ett stort problem hos våra medlemmar, säger hon. Och det är främst kvinnor som är drabbade. Generellt är det så att kvinnor inte får lika mycket kompetensutveckling eller nya utvecklande arbetsuppgifter.

IF Metall är i dag en uttalat feministisk organisation, och utgångspunkten är att en arbetsplats mår bäst av att vara blandad. Den tunga industrin är inget undantag, menar Lea Skånberg.

− Det blir en annan stämning på jobbet om man blandar män och kvinnor. Det skapar också mer balans i utvecklingsfrågor.

Stress skapar skador

Utöver belastningsskador är stressrelaterade åkommor vanligt förekommande – liksom hos de flesta branscher i dag. Att skilja mellan psykiska och fysiska arbetsmiljöproblem är inte lika relevant som tidigare.

− Ofta finns det en koppling. Om man har ett stressigt arbete leder det till fler belastningsskador och mindre tid för återhämtning.

Negativ stress kan som bekant påverkas av otaliga parametrar, men Lea Skånberg är övertygad om att de alltmer nedbantade arbetsplatserna skapar en arbetsmiljö som är extra stressfylld.

− Stressproblematiken har definitivt ökat i takt med att man börjat slimma organisationerna. Det är vanligt att man säger upp personal och förväntar sig att de som är kvar ska producera lika mycket − eller ännu mera. Och det är sällan man tar in vikarier inom industrin. Om någon blir sjuk måste de andra göra dennes arbete också.

Medvetenheten ökar

Kunskapen och medvetenheten om stress blir allt större – dessvärre i takt med att problemet ökar på arbetsplatserna runtom i landet. Det är lättare att åtgärda tekniska och maskinella fel, och att öppet prata om psykisk stress är mer tillåtet idag.

Den 31 mars 2016 trädde en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket i kraft: Organisatorisk och social hållbarhet. Där finns bland annat krav på mål för organisatorisk och social arbetsmiljö, samt regler kring kunskapskrav för chefer, ohälsosam arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Lea Skånberg tycker att det är ett efterlängtat initiativ.

− Det är jättebra att det äntligen finns krav på dokumentation kring de psykiska och sociala aspekterna av en arbetsplats. Arbetsgivarna kommer att behöva utbilda sina chefer i ämnet, och föreskriften ger samtidigt god skjuts åt våra skyddsombud i deras arbete.     

14 000 skyddsombud

De lokala skyddsombuden ute på arbetsplatserna lägger grunden för hela fackföreningens arbetsmiljöarbete. I dagsläget finns ca 14 000 förtroendevalda skyddsombud. För arbetsplatser över 50 anställda är det ett krav på att det ska finnas en skyddskommitté, och de större arbetsplatserna har flera ombud.

Utöver dessa finns 307 regionala skyddsombud. Dessa rekryterar nya skyddsombud och besöker de mindre företagen för att stötta och gå skyddsronder. Förbundet har arbetsmiljöhandledare som genomför lokala utbildningar.

Med andra ord kan den nya föreskriften göra stort avtryck ifall den kommer ut ordentligt i IF Metalls organisation.

− Vi har många förtroendevalda så det blir ett arbete i flera steg. Vi har exempelvis årliga träffar med våra regionala skyddsombud där vi bland annat diskuterar den nya föreskriften. Träffarna brukar äga rum under vecka 43 varje år under Europeiska arbetsmiljöveckan. Det är från EU-nivå beslutat att onsdagen är den officiella Skyddsombudsdagen, så när det är möjligt träffas vi då, avslutar Lea Skånberg.